Att få livet att gå ihop som ensamstående mamma är inte alltid så enkelt. Vardagen består av många små pusselbitar som ska falla på plats. Förskola, matlagning, tvätt, skola, aktiviteter och allt annat som hör livet till. Samtidigt vill man hinna vara närvarande, skapa fina minnen och ge sitt barn all den kärlek och trygghet som det behöver.

När jag och Kristoffer bestämde oss för att skaffa barn var tanken att Elin skulle få växa upp med både sin mamma och pappa. Vi skulle dela glädjen, vardagen, utmaningarna och alla de där små ögonblicken som tillsammans blir ett liv.

Men livet ville annorlunda.

I dag är jag ensamstående mamma till Elin. Jag försöker hitta min egen väg i en vardag som inte blev som jag hade tänkt mig. Det är inte alltid lätt att vara den som ska hålla ihop allting själv, men kärleken till Elin ger mig kraft att fortsätta. Jag vill att hon ska få en trygg och kärleksfull uppväxt, fylld av skratt, upplevelser och fina minnen.

Behöver barn både en manlig och en kvinnlig förebild?

Jag har funderat en del på det här med förebilder. Behöver barn växa upp med både en manlig och en kvinnlig förebild? Eller är det viktigaste att de har trygga vuxna omkring sig som älskar dem, ser dem och finns där när de behöver det?

Jag tror att trygga relationer betyder oerhört mycket. Samtidigt kan jag ibland fundera över hur Elins uppväxt kommer att se ut utan sin pappa vid sin sida.

Elin träffar manliga släktingar och har en fin kontakt med dem. Det känns värdefullt att hon har män i sin närhet som hon kan lära känna, känna trygghet med och skapa fina minnen tillsammans med. Jag vill att hon ska veta att hon har många människor omkring sig som bryr sig om henne.

Och framför allt vill jag att hon ska växa upp med vetskapen om att pappa alltid kommer att ha en plats i hennes liv, i hennes hjärta och i våra minnen.

De små äventyren i vardagen

Mitt i allt som ska hinnas med försöker jag också påminna mig själv om att livet inte bara handlar om att få vardagspusslet att gå ihop. Det handlar också om att stanna upp och ta vara på tiden tillsammans.

Häromdagen var Elin på bio tillsammans med sin moster och mig. Vi såg Fåret Shaun och monstret på bondgården – och Elin älskade filmen!

Det är så härligt att se henne uppslukas av en film, skratta och leva sig in i berättelsen. För mig är det sådana stunder som betyder så mycket. Det behöver inte vara några stora eller dyra äventyr. Ibland räcker det med en biostund, lite popcorn och att få uppleva något roligt tillsammans.

Det är de små ögonblicken som blir till minnen. Och jag vill skapa så många fina minnen jag bara kan med min lilla tjej.

Till dig som också är ensamstående mamma

Jag vet att det finns många andra mammor där ute som försöker få samma vardagspussel att gå ihop. En del är ensamstående från början, andra har blivit det efter en separation och några av oss har förlorat den person som vi trodde skulle finnas vid vår sida genom hela föräldraskapet.

Vi har olika historier, men kanske känner vi igen oss i varandras utmaningar.

Hur gör ni för att få vardagen att fungera? Hur hittar ni balansen mellan alla måsten och tiden med barnen? Och hur tänker ni kring det här med manliga och kvinnliga förebilder när barn växer upp med en ensamstående förälder?

Jag är nyfiken på era tankar och erfarenheter. Det finns inget som säger att vi måste ha alla svar själva. Kanske kan vi lära oss något av varandra och känna oss lite mindre ensamma på vägen.

För även om livet inte blev som jag hade tänkt mig, vill jag fortsätta skapa ett fint liv för mig och Elin. Ett liv fyllt av kärlek, trygghet, skratt och nya minnen – en dag i taget.

Varmt välkommen till Vår lilla värld ❤️

Kram